Vilket papper ska jag välja till skrivaren?
Du kanske är ny på kontoret och blir ombedd att köpa papper till skrivaren, enkelt tänker du, tills du får se alla papper du har att välja mellan. Hur ska man veta vilken ytvikt som passar, vilken vithet pappret ska ha, om ytan ska vara matt eller inte, vilken kvalitet som är tillräcklig, och så vidare. Ofta får man testa sig fram tills man hittar ett papper som passar men det finns vissa riktlinjer som gör det enklare att välja.
För det första bör du ta reda på vad som ska skrivas ut, naturligtvis kräver vissa utskrifter en högre kvalitet än andra, en faktura behöver kanske inte skrivas ut på det finaste pappret medan en presentation förmodligen behöver se mer professionell ut. I denna artikel vill vi försöka underlätta valet genom att ge dig en generell pappersguide.
Storlek och vikt
Papper mäts normalt efter den internationella standarden ISO 216 och avser papper i A-format och B-format. A-formatet är det vanligaste, och mäts från A0 som har måttet 841mm × 1189mm, övriga format (A1 – A10) fås fram genom en stegvis halvering av A0. B-formatets storlekar hamnar mitt emellan de storlekar som ingår i A-formaten. Det allra vanligaste formatet för utskrifter är A4. En annan vanligt förekommande storlek är A3 vilket ofta används till affischer eller andra material som ska presenteras i en större storlek. Ytvikt är enkelt förklarat papprets tjocklek. Den allra vanligaste tjockleken för vanliga utskrifter är 80g. Ofta brukar man säga ”vanligt kopieringspapper”, med det syftar de flesta på ett papper i storleken A4 och i 80g. Det är alltså det allra vanligaste valet för de flesta utskrifter. För färgutskrifter och mer professionella utskrifter är det vanligt att man väljer ett papper med en ytvikt på 90-120g. Papper på större ytvikt än så används för de mesta till någon typ av grafiskt material.
Yta
Papper kan vara antingen bestruket eller obestruket. Ett bestruket papper har en yta som belagts med ett fyllnadsmedel. Bestrykningen kan göra att pappret blir tåligare mot exempelvis fukt samt att ytan blir slätare. Bestruket papper finns i gloss och matt. Gloss väljs när man vill ha extra glans så som på fotoutskrifter eller broschyrer. Obestruket papper används ofta som vanligt kopieringspapper. Ytan kan också vara slät eller ha mer struktur, vilket påverkar hur färgen fäster och sprids på pappret. Generellt kan man säga att släta papper passar bättre på bläckstråle- och laserskrivare.
Papprets vithet
Man brukar tala om papprets vithet och med det menar man helt enkelt hur vitt ett papper är. Det kan så klart uppfattas olika av olika personer så då har man tagit fram en standard som kallas CIE Whiteness, måtten är framtagna i D65 ljus, vilket i sin tur är standard för dagsljus utomhus. Ett perfekt vitt papper som inte reflekterar eller tar upp ljus har vitheten CIE 100, men man kan också mäta över hundra då optiska vitmedel kan läggas till. Så ett papper kan till exempel ha vithet CIE 130. Hur vitt du vill ha ditt papper beror på vilka färger du ska skriva ut. Klara och tydliga färger gör sig bra på ett papper med hög vithet, ljusare färger kan däremot göra sig bättre på ett papper med lägre vithet.
Övrigt
En del handlingar måste enligt lag skrivas ut på arkivbeständigt papper. Det kan till exempel gälla vissa juridiska handlingar. I de fallen får man inte välja vilket papper som helst utan det måste kunna bevaras under en längre tid. Ytterligare ett val är om man ska välja miljö-certifierat papper eller ej. Kan man göra det, med hänsyn till alla andra faktorer, är det givetvis ett bra val. Det finns också papper gjort på returpapper men som ändå har en hög vithet. Vilken skrivare du har avgör också valet av papper, alla skrivare klarar inte av samma ytvikt och samma storlekar.
Letar ni efter en ny skrivarleverantör?
Med 30 år i branschen har vid god erfarenhet och kunnig personal som kan hjälpa er att hitta rätt skrivarlösning för era behov. Vi har ett stort utbud av kontor, multifunktion samt storformat/produktionsskrivare. Vi har även ett sortiment av begagnade skrivare och tillval som pullprint, efterbehandlare och övervakning.
